Avgiftsfri kollektivtrafik

Likt flygande holländare dyker tomma och halvtomma bussar upp i vår vackra kommun, likt en illusion av en fungerande kollektivtrafik. Förutom skolbarn är det få andra som åker med. I vår kommun åker man-män bil, helst ensamma. Trafiken, och särskilt bilismen och även de tunga transporterna är identifierade som viktiga utsläppskällor för koldioxid. För en hållbar framtid så måste även resandemönstren förändras. Ett sätt vore att införa avgiftsfri kollektivtrafik. För att vår kommun skall kunna leva och att det skall vara möjligt att bo i våra byar så måste kollektivtrafiken försvaras och göras tillgänglig. Orimliga priser på bussbiljetterna begränsar rörligheten för de som ej har bil, framför allt barn/ungdom, pensionärer och många kvinnor. Gratis kollektivtrafik skulle öka attraktiviteten för boende i vår kommun. Intäkterna från den nuvarande kollektivtrafiken är i sammanhanget försumbara och merkostnaden skulle bli ca 2 miljoner kronor. Fler som väljer bussar skulle medföra att färre vill använda bil, och Kramfors miljöavtryck skulle reduceras. Även en glesbygdskommun kan bidra till ett mer hållbart klimat i framtiden. Men är detta verkligen realistiskt? Flera andra kommuner har gjort försök med detta i olika grader. Resultatet är ökande andel bussresenärer, reducerad andel bilister, och ökad tillgänglighet till centralorten även för de som bor mer perifert i kommunerna. I Avesta, som tillämpar gratis kollektivtrafik de senaste åren, ser man ett ökat resande, till en begränsad kostnad. En relativt liten kommunal utgift kan innebära en stor vinst för billösa likväl för de som kan låta bilen stå, och för vår miljö. Kommunen kan bli en av föregångarna i vårt land som visar vägen in i framtiden för ett hållbart resande. Så, för ett hållbart och modernt resande, för en ökad tillgänglighet till en levande landsbygd inte minst, för ökad jämlikhet mellan män och kvinnor, för att behålla ungdomen i kommunen och ge våra äldre vettiga transporter, så är det hög tid att införa gratis kollektivtrafik.

Integration och inkludering

Krig i Afrika, Afghanistan och mellanöstern driver många människor iväg från hus och hem. Miljontals människor fastnar i flyktingläger och svåra förhållanden i grannländer till konflikterna. Alla vill de återvända, så snart fredligare förhållanden uppstår. Ett fåtal söker sig vidare. Några lyckas ta sig till Sverige och många hamnar i asylboenden, bland annat i Västernorrland. Här får man vänta på utredning i månader och väntetiden kan bli svår. Integrationen-inkluderingen i det svenska samhället blir försenad. Asylskäl ska prövas och migrationsverkets utredningsresurser är begränsade. De alla flesta från Syrien exempelvis får stanna och kommer att få uppehållstillstånd, men väntetid, oro för släkt och familj, och sysslolöshet är tärande för många. Civilsamhället ställer upp, det är glädjande. Svenskarna är i allmänhet öppna och positiva. Alla dessa människor som erbjuder samtalsstöd, prata svenska, biblioteket som är en öppen samlingsplats för så många asylsökande och alla andra initiativ. Allt detta har en enormt stor betydelse. Initiativet från ex. gymnasieskolan i Kramfors som vi fått läsa om i TÅ 7 februari, är ännu ett exempel på aktiviteter som syftar till integration, förbättrad språkinlärning och meningsfull aktivitet under asylsökningstiden. Här har man hittat ett okonventionellt sätt att öppna en kommunal arbetsplats för språkpraktik inte minst. Men det finns rimligtvis många andra arbetsplatser i kommunerna, både kommunala/landsting och privata, som kunde följa Ådalsskolans exempel, och ge plats för andra asylsökande, som på arbetsplatserna kan få se hur den svenska arbetsmarknaden fungerar och snabbare lära sig språket. I samma tidning TÅ, den 7 februari, får vi läsa hur landstinget åker till Holland för att få utbildade holländare, ex läkare, att komma till Västernorrland och ta jobb här. Det är väl i och för sig bra. Men, varför inte ta en tur till länets asylboenden och se vad det är för människor som sitter här och väntar på uppehållstillstånd! Människor som sannolikt skulle kunna tänka sig att slå ner sina bopålar i vårt län, med lite uppmärksamhet från kommuner och landsting och vettiga program för inkludering. Här finns ex flertal läkare med olika specialiteter, som skulle kunna rekryteras, och som längtar efter att få börja jobba. Så, vad väntar vi på? Det finns så många möjligheter!

Vilseledande borgerlig ledare om vinster i välfärden

”Viljan att skapa ekonomiskt överskott är den bästa drivkraften för att skapa en välfungerande verksamhet”, är ett påstående som förs fram i den liberala ledaren skriven av Naomi Abramowicz på Allehanda.se den 24 juli. Denna mening sammanfattar de skillnader som finns mellan vänster och höger i dagens samhälle. Med tilltagande privatiseringar av vård och skola ser vi att marknadskrafterna dränerar våra gemensamma resurser. Det uttalade syftet med privatiseringarna var att öka kvalitén, utveckla verksamheterna och sänka kostnaderna. Den borgerliga regeringen framförde också att man ville gynna de ideella krafterna som personal- och föräldrakooperativ. Men verkligheten har blivit en annan. Det är de stora företagen, koncernerna och riskkapitalbolagen som i allt högre grad tagit över. Larmrapporterna har de senaste åren duggat tätt om sviktande kvalité, sjunkande resultat i skolorna och stora brister i vården, inte minst inom den privatiserade vården. Privatpersoner har berikat sig, skattemedel har försvunnit ur verksamheterna. Rapporter om detta finns i överflöd. Tankesmedjan Tiden skriver exempelvis om de svenska oligarkerna och visar att vinster i privata verksamheter skapas på olika sätt, men inom skola och vård framför allt genom en lägre personalbemanning. Om skolaktiebolagen skulle ha samma personaltäthet som kommunala skolor, så skulle det funnits 2 000 fler lärare i tjänst. Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) 2011 konstaterar att: ”Utifrån befintlig forskning går det inte att hitta belägg för att reformeringen av offentlig sektor medfört de stora kvalitets- och effektivitetsvinster som man hoppades på.” Vinstintresset leder däremot fram till en ökad segregation och ojämlikhet i samhället. Även Skatteverkets granskningar 2012 visar hur förmånligt det är att etablera sig inom välfärdssektorn: ”Verksamheterna har normalt låg risk och goda kassaflöden”, vidare ”Lånestrukturerna med ränteavdrag är också ett utmärkt instrument för att se till att vinsterna inte blir beskattade”. Det är dessa typer av fakta som ligger bakom Vänsterpartiets uppfattningar om att den skattefinansierade omsorgen och skolan inte ska tillåta privata vinster. Eventuella överskott ska återinvesteras i vård, skola och omsorg. Dessa verksamheter behöver inte mindre utan mer resurser, fler händer, fler fötter och fler huvuden. Vi är inte motståndare till ideellt- eller kooperativt drivna skolor och vårdformer, eller bolagsformer som arbetar med vinstbegränsning. Vi är motståndare till att den privata välfärdsindustrin med sina starka kopplingar till borgerliga politiker framför allt inom Folkpartiet och Moderaterna berikar sig på de skatter som ska gå till den gemensamma sektorn. Borgerlighetens blinda fläck i den här frågan är att vinsterna kommer från skattemedel. Vi i V vill helt enkelt bara att skatten ska användas till det den var tänkt till.

Rasister i Kramfors kommunfullmäktige?

I dagens nättidning (allehanda.se) tillkännages att SD i Kramfors kommer att få en person som kommer att skriva sitt namn på en tom SD-valsedel. Något valmanifest har han inte, men han är missnöjd. Med vad framgår inte, men det rör sig väl om förhållandena i Kramfors. I artikeln framgår också att han tidigare röstat på V. Nu uppenbarligen kommit till andra slutsatser pga missförhållanden i Kramfors. Vad är det som tillkommit i Kramfors senaste året framför allt. Jo - kommunen har tagit emot asylsökande personer från exempelvis Syrien som flytt vidriga förhållanden där, eller personer från andra länder med liknande erfarenheter. Är det detta som han reagerar på? Att vi inte har plats i denna avfolkningskommun att stötta människor i kris? Är han missnöjd med att det skapats kanske ett 40-tal nya arbeten som ett resultat av migrationen till Kramfors? Är han missnöjd med att det är en stor andel av de som kommit hit som är välutbildade och med rätt stöd snart kan stå för sin egen försörjning? Vad är den blivande SD-politikern missnöjd med? Risken med missnöjdhet är att den riktas åt fel håll,och att resultatet av en borgerlig politik som ökat skillnaderna i samhället, skylls på människor som är ännu mer utsatta än de i Sverige som farit illa av Reinfeldts politik (arbetslösa och långtidssjukskrivna bland andra). Eller är det så att det finns ett inslag av rasism här? Dvs att det är fel ton på huden, språket inte är bekant, och att det inte omedelbart dansas kring midsommarstången?? Är den blivande SD-politikern missnöjd med att det finns kommunala utredningar som visar att rent ekonomiskt så tillför invandringen större värden än vad den kostar? Eller har han gått vilse i diverse SD-uträkningar. Har han erfarenhet av att många 1:a och 2:a generationens ådalsbor (dvs de flesta av oss som kommit till Kramfors de senaste decennierna) blivit arbetslösa pga den senaste tidens ökade migration till Kramfors?? Ja, det finns mycket att fundera på. Men nu är det också så att människors värde inte skall räknas i pengar och att deras rätt att komma till vår kommun inte skall hänga ihop med att vi tjänar på det. Det avgörande skälet är att de behöver skydd. Men nu vet ju inte jag om det är detta som den blivande SD-politikern funderat på. Han kanske i stället funderat på hur den ekonomiska politiken skall se ut, om han skall stödja SD, då de fortsätter att stödja borgerlig politik, då de röstar för Reinfeldts förslag i 80 % av frågorna i riksdagen. Vi får väl se. Man får akta sig så man inte går vilse då man är missnöjd..

Klimatkrisen är här - några tips från FN:s klimatpanels experter på vad som kan göras

Vi kan minska utsläppen och hejda klimatförändringarna. Om en vecka kommer FN:s klimatpanels rapport om vilka åtgärder som behövs globalt. Vi har samlat experternas 21 bästa råd om vad du kan göra själv. Resorna och bilen 1. Åk kollektivt, cykla eller gå så mycket som möjligt. Prova en elcykel eller en lastcykel (om du bor i stan). 2. När du behöver åka bil: Gå med i en bilpool, använd hyrbil, eller ta taxi. 3. Om du behöver äga en bil: köp en bränslesnål bil, en elbil eller en hybridbil. Om du har tjänstebil är förmånsvärdet lägre för miljöbilar. Maten 4. Ät mer vegetariskt. Köttkonsumtionen i Sverige har ökat med 50 procent sedan 1970. Att dra ned på köttet är både bra för klimatet och för hälsan. 5. Släng mindre mat. Planera dina inköp så att du hinner äta upp maten innan den blir dålig. Förvara maten så att den håller längre: kött och mejerivaror i kallaste delen av kylskåpet och grönsaker där det är varmare. 6. Ät mindre men mer klimat-smart kött. Välj fläsk, fisk och fågel i stället för nötkött, lamm och ost. Om du byter ut hälften av nötköttet mot fläsk eller kyckling minskar dina klimatutsläpp med 0,4 ton per år. Slutar du helt med nötkött och väljer sojamjölk eller havremjölk i stället för komjölk minskar de med 1 ton per år. (I dag släpper en svensk i genomsnitt ut motsvarande 10 ton koldioxid per år.) Bostaden 7. Välj bostad nära jobbet, både för miljön och för att du får mer tid med vänner och familj. Om det inte går: välj en bostad nära lokaltrafik eller på cykelavstånd till stan. En billigare bostad långt utanför stan kan bli dyr på grund av alla transportkostnader. 8. Välj ett elbolag som har avtal med miljömärkt el från förnybara källor. 9. Dra ned på elkonsumtionen. Byt ut gamla vitvaror mot nya energisnålare. 10. Välj fjärrvärme om det är möjligt. Ligg på fjärrvärmeverken att använda förnybar energi. Sänk temperaturen. 11. Om du äger ett eget hus: se över isoleringen och hur täta dina fönster är. En dåligt isolerade villa släpper ut mycket mer än en energieffektiv. 12. Investera i egenproducerad el från solceller om du har möjlighet. Flyget och semestern 13. Flyg så lite som möjligt. Ordna resfria möten. Om ni har möten via internet slipper du dessutom vara borta länge från hem och familj. Tåg i stället för flyg Stockholm-Göteborg släpper ut 0,1 ton mindre koldioxid. 14. Åk på semester till Europa. En flygbiljett tur och retur till Thailand för en person släpper ut lika mycket växthusgaser som en genomsnittlig bil gör under ett helt år. Du kan åka fyra gånger till Mallorca på samma utsläpp. 15. Om du flyger: stanna borta länge. Se flyget som den lyx det var på 1960- och 70-talet, då det var spännande och coolt att ha varit på charterresa. Arbetet och livet 16. Om du vill, kan och har råd: gå ned i arbetstid. Då kan du konsumera mindre men får mer fritid och mer tid för vänner och familj. Att gå ned till 80 procent deltid kan minska dina utsläpp med 1,5 ton koldioxid om året. 17. Återvinn, laga och återanvänd, köp och sälj begagnat när det är rimligt. Vitvaror är bättre att köpa nytt, eftersom de är miljövänligare och energisnålare. 18. Gör medvetna val. Påverka med plånboken och valsedeln. Stötta organisationer som arbetar med klimatfrågor och påverka makthavare på alla nivåer: från ordföranden i bostadsrättsföreningen till EU-parlamentarikern. Banken och börsen 19. Se över ditt sparande. Kontrollera hur dina pengar är placerade på banken och i pensionssystemet. Allmänna pensionsfonderna har 32 miljarder kronor investerade i bolag som främst sysslar med fossil energi. Gör ett aktivt pensionsval. 20. Kräv bättre information från pensionsmyndigheterna och banken om hur fonder placerar sina pengar. Politiken 21. Det är supervalår. Ställ krav på politikerna och rösta på dem som prioriterar klimatfrågan. Kontrollera vad de anser om klimatet och vilka klimatlöften de ger, om koldioxidskatt, energisystemet, kollektivtrafik och godstransporter till exempel. Kryssa för miljömedvetna kandidater i ditt parti. Källor: David Andersson och David Bryngelsson, Chalmers; Carina Borgström Hansson, WWF; Sven Hunhammar, Naturskyddsföreningen; Jessica Cederberg Wodmar, författare till boken ”Hyfsat Hållbar”.

Borgerlig klagan över dyra stafettläkare - vad trodde dom egentligen?

Det är förfärligt säger landstingspolitikern Ingeborg Wiksten FP i Tidningen Ångermanland, om landstingets skenande kostnader för stafettläkare. Vad trodde hon egentligen? Om jag inte mins fel så var det folkpartister som påbörjade vägen mot fler val i vården. Primärvården skulle förändras i början av 90-talet. Valfriheten började göra sitt intrång och en viss form av konkurrens smög sig in i primärvården, där jag då arbetade på en vårdcentral. Plötsligt skulle folk lista sig och börja välja doktor. Och på den vägen är det… Valfrihetsreformer, senare friare etableringsreformer, LOV och annat har medfört att marknadskrafterna gjorts sitt intåg i framför allt primärvården. Men snart kommer samma sak att hända med sjukhusen. Rätt till skattefiansierad etablering à la LOV kommer att medföra en ökad rörlighet inte bara bland våra kunder-patienterna utan också bland producenterna som anar bättre förtjänstmöjligheter på andra kliniker och vårdcentraler än den där du för tillfället befinner dig. Vad det inte det som moderater och folkpartister ville ha? En ökad konkurrens, fri etablering?? De som hunnit längst på privatiseringsvägen är primärvården, där är också bristen på fasta läkare som störst. Begrepp som kontinuitet, patienten i fokus har här delvis misst sin betydelse. Nu gäller andra saker: optimering av de egna möjligheterna till förtjänst. Verkar gräset lite grönare på andra sidan, då drar man dit. Då man dessutom slipper påfund som lean production, olika typer av register, utmattande konferenser med försäkringskassan och annat administrativt påfund, ja då ökar suget efter drägligare arbetsförhållanden, och större förtjänster. Marknadskrafterna har fått fullt tillträde. Stafettläkeriet firar triumfer. Primärvården kommersialiseras, nu är det sjukhusens tur. Ingeborg Wiksten och Jacomina Beertema! Det var ju så här ni ville ha det? Ökad konkurrens, friare etableringar. Varför är ni förvånade och oroliga? Sanningen är väl den att solidaritet och omsorg inte passar särskilt bra ihop med vinsttänkande och girighet. Det är nog dags att byta politik och politiker och påbörja en annan väg! Thomas Lundberg, Barnläkare (ej stafett), och distriktsordförande för Vänsterpartiet i Västernorrland.

Vi är alla Kärrtorp

För en vecka sedan så anordnades i Kärrtorp en manifestation mot rasism. Klotter, hakkors och främlingsfientliga stämningar medförde att vanligt folk gick ut för att manifestera sin upprördhet över detta. Den fredliga demonstrationen attackerades av nazister som inte tog hänsyn till att barnfamiljer var där. Polisen misslyckades i sin bevakning. Nazistattacken slogs tillbaka av revolutionära fronten. Personer skadades. Många sökte sin tillflykt till affärer i Kärrtorps centrum. Fyra 15-åriga flickor säger i en artikel i DN: vi är Kärrtorp. De vågar inte framträda med bild. Obehaget och rädslan breder ut sig. Tankarna går till ett Tyskland för mer än 80 år sedan. Efter några års propaganda hade nazisterna och deras anhängare genom att marschera, genom att skrämmas och terrorisera fått tyskarna att tystna och vika undan. Vi vet hur det gick.

 80 år senare är högerextremismen åter på frammarsch i Europa. Invandringsfientliga nationalistiska partier attraherar en ny ung i huvudsak manlig , arbetslös och frustrerad generation. Förklaringarna till samhällets problem påstår de är invandring, moralupplösning, islamism. Lösningen är separatism, stängda gränser och en unken nationalism, helt verklighetsfrämmande i den globaliserade värld som vi lever i.

Sverigedemokraterna rycker framåt. De talar med dubbla tungor. Deras huvudagenda är att minska invandringen och blåsa under främlingsfientligheten. De uppmärksammas alltmer i press, de kommenteras allt oftare och deras budskap sprids av media. 30% av LO-anknutna kan tänka sig att rösta på SD. Det är skrämmande.  SD står för invandringsfientlighet och en ekonomisk politik som till minst 80% är borgerlig. Och med ett starkare SD så rycker också de nazistiska rörelserna fram.

Våldets fula ansikte visar sig på våra gator. Rädslan och obehaget breder ut sig. Men, SD skall inte få tillåtas sätta agendan för hur debatten skall föras. Vi låter oss inte tystas. Sverige är och skall förbli ett öppet land, med en generös och human invandringspolitik, ett land där mångfald bejakas, ett land där mötesfrihet råder och där våld kraftfullt skall bekämpas, inte med våld, utan med bred folklig mobilisering. Vi är alla Kärrtorp, och vi skall utan fruktan kunna visa detta!